Verkligheten.

Det här tror jag är väldigt viktigt att lyfta fram. Förhoppningsvis är henne läsare uppmärksamma och lyssnar på Verkligheten i P3, ikväll.

Frostiga vindrutor, kom kom.

Längtar oerhört mycket efter hösten.

Att få vandra omkring i basker, mjuka fingervantar, fodrade stövlar. Färga håret mörkt. Andas in den kyliga luften och titta på alla vackra färger runtomkring. Se upp för kala fläckar medan man ser upp mot skyn, mot flyttfåglarna.

Det är mycket rönnbär i år. Ett tecken på att en kall vinter väntar..

Något saknas.

Utanför fönstret vilar natten. Jag ser mig omkring i rummet med de svartvita tapeterna och min kropp fylls av en olustkänsla. Plötsligt är inte vår lilla lägenhet liten längre. Den är stor. Stor och ödslig. Tomrum som breder ut sig, med tystheten som närmste kamrat. Jag vill dra på mig något stort och varmt, en kofta som gör mig trygg och säker.

Ett substitut till din famn.

I natt sover jag ensam. 2,5 mil fält skiljer oss åt.

Jag hatar de där fälten.

Ps. Något helt annat: lyssna på Alex Schulmans sommarprat här. Det är lika fantastiskt som förväntat. Absolut inget som skall missas! 


RSS 2.0