Alldeles hoppitossig.

Jag är 14 igen och vill bara hoppa, dansa och skrika!

Nästa fredag sker nästa stopp.
På tok för många dagar bort.

Jag behöver få utlopp för det innerliga behovet nu.

Det går i etapper. Nu går det på högvarv.

Åh, så mycket det är jag vill skriva.. framförallt om något jag, Celie & Sandra pratade om över en fika förra veckan. Så viktigt, men samtidigt så svårt. Som det mesta här i livet, kanske?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0