Snart.


Det färgar din syn på världen

Sådär! Då har jag precis klickat iväg ett "ja" till Estetikprogrammet i Stockholm. Det kan inte bli mer rätt. Till och med min far börjar närma sig ett godkännande vad gäller mina "flum"-kurser. Nåja, ämnet vittnar om människan, inte sant? Jag svettas som en taliban i vinterdress och jag har just upptäckt att mina kläder inte packar sig självt. Så snart A meckat färdigt med jettan för idag (jag ska dra honom därifrån efter sista punkten.) så åker vi till Rullsand och slår upp ett tält där. Min käre far har köpt ett nytt memory card till mig, så nu kan jag börja dokumentera livet runtomkring igen.

Hej och tja.

Karlssons klister

Här var det solbränt. Ganska risigt också. Klyvna toppar och rufstufs á la dreads i bakhuvudet. Snüggt. Att inte närma sig saxen på över ett år rekommenderas inte... Mjau, vill bara springa och fixa med mina bilder nu! Framkallade en hel drös med digitalbilder innan jag drog till USA, och det mesta blev liggande kvar bredvid sina tomma pärmar under året. Är alltså dags att ta tag i det snarast, så att jag kan börja framkalla bilderna från staterna innan jag börjar glömma bort de tillhörande historierna. Kubbspel ikväll, mormor rockar.

Ska bråka med SD-kortet lite längre och sedan borsta gaddarna.

//Lovisan

Paris is burning

Sådär. Äntligen. Finally. Telefonen går varm här hemma denna soliga morgon, men nu måste jag visa er lite livstecken. Fikat är packat (mormors bullar, saft, och hälsobröd.. mums!), klänningen på och kameran, ja den är redo för lite sommarbilder. Louse och jag tog en halvmilsvända i morse- skönt! Nu ska vi till Fullerö och sedan vidare till högarna. Linnés Hammarby och bad också om dagen räcker till. Sent redan. Upp, upp och iväg!

Pssst.. igår ringde Adams far och berättade att han flyttar till Florida om två veckor. Jag kommer gäärna och hälsar på..

Ett halvår

6 månader. 26 veckor. 180 dagar. 43200 timmar. 2592000 minuter. 155520000 sekunder....



...med Dig.

Stora, farliga rymdprojektet

SMK på P3 nu. Gutt. Ett tag misstänkte jag att en ny version av His Morning Promenade knåpats ihop. "Naej!", tänkte jag då. Och se, det var varken en uppgradering eller en cover av vår fina lilla melodi- det var ett liveinslag från Arvikafestivalen. Den i denna stund livs levande. Kent, Kooks, Interpol.. Nu pratar vi inte mer om den.

Kom precis hem ifrån S.A.T.S. Monsterboobs var kul ett tag, men nu är jag trött på att vara Barbamamma. Hälsosamt, sunt och måttligt är mina nya ledord


Titta. Inga äppelkinder.

Frej är ju en lirare. Den siste soldaten för ett fulländat party, skulle jag tro.

Uh. Jag är aptrött. Gick upp fem imorse för att följa A till Sthlm och leda honom till bussterminalen. Nu är frågan om han överlevde bytet i Jköping eller om han nu traskar runt där ensam på stadens gator.. eller sitter på en buss påväg till Alperna.

Sitter och svettas, mailar och klickar ang. snickeri-utbildningar här i landet. 5 min till, sen blir det sängen och jag.

En stadig puls

Müsig dag. Plutten väckte upp mig vid nio i morse för att med panik i rösten berätta om en rätt intressant händelse som ägde rum i natt.. en lite obekväm sits, så att säga. Jag höll på att skratta ihjäl mig.

Ett par klockvarv senare tog vi buss x2  in till IKEA. Tro det eller ej, men han älskar vårat svenska varuhus: "I could walk around there forever". Upp till bevis.

Jag hyser ju också en lätt kärlek till IKEA, så tillsammans for vi fram och drömde oss bort.. Blev överraskad av den så pass lika (fantastiska) smak vi har gällande möblering, färg, framtoning och design. Vi kommer få det fräckaste huset någonsin. No doubt about it.

Nu är Rikard, Karl m.fl. här. Vi har ätit världens godaste mat, min mammas. Efter jordgubbar, glass, och nötter är man bra mätt nu. Imorgon åker Adam ner till Ljungby. Är nog bra med ett litet break när man bor med varandra 24/7.

Nu ska jag ut och sadla om till sällskapsdam. Adjöss.


En bomb släpptes

Med en stor dos förvirring som följd.

Tankar. Många tankar. Om det inte var så att jag planerat att skutta i säng i detta nu, skulle förmodligen de närmaste timmarna gå åt till att sitta rakt upp och ned och vrida ur min hjärna likt en disktrasa. Jag är inte beredd.


Det går bra nu.

Visst lever jag. Trots den retliga ironin i att jag plötsligt fallit ner i det välbekanta musikträsket igen. Där jag hör hemma. Passar ju bra såhär efter en festival då jag var allt annat än sugen på att rocka. Den kom lite före min tid. Nu däremot, skulle jag absolut inte banga Anttila & de andra måsarna.

Varuplockade imorse- skönt. Blir att åka dit tidigt imorgon också. Plutten snarkar redan. Slängde ihop en sömngivande injektion i form av en godnattsaga som torde ha varit lagom långtråkig då han hamnade i en komaliknande dvala redan efter ett par meningar... vilket också är lite av syftet, eller vad säger vi.

Svamlar iväg. Dags att dra sig till sängs antar jag.

Godnatt alla stora och små.


RSS 2.0